Känslor, dramatik och pessimism – några små godbitar i skogsdebatten när du gärna vill ta genvägar. Det enda rätta vore att titta på fakta och ifrågasätta djupt rotade inställningar. Skogsbruket är inte så dåligt som media och sociala medier kan få dig att tro. Saker och ting blir långsamt bättre, säger professor Annika Kangas vid Naturresursinstitutet i Finland.
“Människors uppfattning om skogar och skogsbruk bygger nästan uteslutande på negativ hype. Sedan 1980-talet har debatten om biologisk mångfald lett till en uppfattning bland nästan alla finländare att det är dåligt – och att det hela tiden blir värre. Ingen har brytt sig om att titta på vad statistiken säger. Många indikatorer har rört sig i en bättre riktning i årtionden nu,” säger forskningsprofessorn.
100 år med statistik
Finlands skogsresurser har inventerats sedan 1921. Den trettonde nationella inventeringen pågår för tillfället. Naturresursinstitutets statistiska uppgifter utgör grunden för planering av hållbart skogsbruk, för planering och övervakning av skogs-, miljö-, energi- och klimatpolitiken samt för planering av skogsbrukets och skogsindustrins investeringar.
Riksskogstaxeringen täcker årligen cirka 12 000 testytor, varav cirka 80 % är permanenta. Mer än 100 olika indikatorer mäts från testytorna som finns i olika delar av Finland. De här indikatorerna används för att ta fram uppgifter om skogsresurser. Varje år går minst 20 forskarlag, vart och ett med cirka 20 personer, jorden runt i 4–5 månader och mäter. Resultaten och en stor mängd uppgifter från tidigare årtionden är fritt tillgängliga online.
Annika Kangas har varit forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet i Joensuu i Finland i nästan 10 år. Innan dess var hon professor vid Helsingfors universitet i 13 år. Hennes arbete har omfattat ett brett spektrum av skogsfrågor: skogsbedömning, skogsinventering, skogsresurser, datavärde, skogsplanering, fjärranalys, statistiska metoder och programvaruutveckling. Professorernas roll vid Naturresursinstitutet i Finland är att bidra till samhällsdebatten. Vilket även är vad Annika Kangas har gjort, samtidigt som hon också blivit bekant med de, så ofta hänsynslösa, sociala medierna.
En oöverstiglig nyhetströskel
I juni samlades en grupp finländska medierepresentanter för en skogsbruksturné för att höra om vad som pågår inom skogsbrukssektorn. I forskningsprofessor Annika Kangas presentation för journalisterna, som hon tidigare gett vid ett seminarium i Statistiska Samfundet i Finland, konkretiserade hon sin oro över de felaktiga vägar som skogsdebatten och opinionsbildningen kan ta om man inte tar hänsyn till fakta.
När känslorna som kommer från negativitet är hejdlösa kan efterspelet vara mycket otrevligt. Kolsänkningen i ett trädbestånd ses som en spegelbild av avverkning, men inte ens den snabba tillväxten av kolsänkningen passerar nyhetströskeln. Kangas uppmanar oss att titta på skogen i ljuset av NFI-statistiken.
“Gamla skogar försvann från södra Finland under 1700–1800-talet. Sedan dess har deras andel gradvis ökat i mätningshistoriken för gamla skogar. Det har inte skett någon minskning av stora träd, utan mätningsuppgifterna indikerar att antalet träd i Finland har fyrdubblats under de senaste 100 åren. Under de senaste 50 åren har det trädbeståndet i Finland fördubblats.”
Allmän uppfattning kontra fakta
För några år sedan beställde skogsbruksföretaget UPM en omfattande offentlig undersökning. Syftet var att ta reda på vad finländarna vet om skogar, skogsbruk, förvaltningsmetoder eller, låt oss säga, de ekonomiska effekterna. Nästan hälften av deltagarna trodde att staten ägde större delen av Finlands skogar. I verkligheten ägs 60 % av Finlands skogar av privatpersoner.
Mer än hälften av deltagarna uppskattade att skogsbruket genererar skatteintäkter på upp till 400 miljoner euro per år. Den verkliga siffran är omkring fyra miljarder.
Fem procent av deltagarna trodde att avverkningen hade femdubblats under de senaste fem åren. Likaså trodde 40 % av deltagarna att avverkningen hade fördubblats under samma femårsperiod.
I själva verket var ökningen av avverkningsvolymen från 2016 till toppåret 2021 åtta procent, enligt officiell statistik. Under de senaste 100 åren har avverkningen ökat med 142 %.
“Många människor tror därmed att avverkningen har ökat mer under de senaste fem åren än den faktiskt har ökat under de senaste 100 åren,” påpekar Kangas.
Ett behov av kommunikation
Kommunikation är ett svårt område och i dagens 24/7-värld kan du inte slappna av – inte ens för ett ögonblick. Annika Kangas medger att hon ibland är frustrerad över försöken att korrigera felaktig information och skicka begäranden om korrigeringar till mediejournalister. Det mest givande, enligt professorn, skulle vara om debatten kunde hållas öppet och med fakta – och utan att gräva i kryphål.
Enligt Kangas borde information om skogstillgångar kommuniceras oftare och ta hänsyn till allmänheten, inte bara till yrkesutövare.
TEXT: Sirkka-Liisa Aaltonen/Viestintä Ässä Oy, BILDER: John Deere och Jarno Artika
